Det har gått lite upp och ner med det mesta sen senast. Snön som nästan helt smält bort och bara lämnar kladd, men också att vi går mot längre dagar. Sjukdom och åldersnojja, störiga grannar och sexgalnings-hundar. Men även en del bra träning och välbehövlig vila.
Just nu laddar vi inför helgens andra träningstävling i Stockholm. Den första i början av månaden gick över förväntan. Nerverna kändes hanterbara och båda hundarna var visserligen rätt påverkade av ny miljö, men inga missöden som urballning eller liknande. Vi körde igenom vårt program till musik ca 2gånger och sen lite bus och belöning på planen för att det skulle vara en trevlig upplevelse. Det var ju inte första gången Yume var med i sånt här sammanhang, men den första gången hon fick vara med och prestera, och jag är jättenöjd. Hon fick starta sist eftersom hon löpte, och hon hade skydd på sig. Det märktes att det var lite jobbigt för henne, men jag försökte att inte kräva nånting så det kändes som om hon tyckte det var kul. Kumo var kanske inte på sitt allra bästa humör, men definitivt inte på sitt sämsta heller. Jag försökte att inte kräva så mycket utav honom heller, men det är svårare eftersom jag vet att han kan, så jag vill gärna vara där och pilla och försöker dra med honom, vilket inte ser så snyggt ut. Funderar på om jag ska tvinga mig själv att ha händerna i fickorna när vi kör... Tycker det är ännu svårare att improvisera i Htm:en än freestylen och stundtals ångrar jag mig fruktansvärt att jag inte anmälda honom till freestylen istället, men vi får se om vi startar i huvudtaget. Har inte bestämt riktigt än. Är i alla fall nöjd med honom med eftersom vi som sagt klarade oss ifrån att balla ur på planen. Får se om det gör någon skillnad för oss alla att vi har varit där förut, skulle tro det, men vi får se.
Nu räknar jag Yumes löp som överspelat. Det är 22 dagar sedan hon började löpa och nu blöder hon inte längre, svullnaden har gått ner, och det sexas inte mest hela tiden längre. För det har det gjorts. Jag som tänkte att det där inte behövde bli så jobbigt med en kastrat i huset, men men.. Yume har ju varit på Kumo nästan sedan första dagen och han har mest sett ut att ha velat flytta hemifrån. Men sen runt dag 13-14 där så kom han på att hon var ju JÄTTEFIN och det ville snuskas för fulla muggar. Det var precis när jag var dålig och hemma från jobbet så jag kunde avstyra det. Har haft dem lite delade när jag varit borta så att de inte stressar upp sig för mycket med allt snusk. Men nu är det alltså över för denna gången och Yume kommer nog tycka det är skönt att få vara lös igen. Ett par dagar till i koppel eftersom matte är av den nojjiga sorten, men sen så ska hon få kuta!
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar