Spaning

Kumo har spaningstjänst! De helrenoverar tvättstugan här i huset så det är extra livligt häromkring just nu. Imorse var vi till vetten igen för en återkoll med örat. Hon var mycket nöjd med hur det såg ut och matte fick beröm för att hon följt behandlingsplanen (tydligen långt ifrån alla djurägare som kan det). Det var en himla skillnad den här gången från förra när hon skulle titta i örat. Förra gången visade Kumo tydligt att han inte tyckte om det, han hade ju ont stackaren. Men idag var det inga problem. Hon fick titta utan att han så mycket som skakade på huvudet. Lite blåsor var det kvar i hörselgången, så jag ska hålla efter lite nu med veckorengöring de kommande månaderna, men det är skönt att läget är inom kontroll. Passade också på att vaccinera när vi ändå var där, blev ju inget av med det i december då han fick urinvägsinflammationen. Nu peppar vi inför kvällens inomhusträning som vi ska iväg på för första gången. Lite nyttig störningsträning i freestylen har jag tänkt mig, men vi får se på vilket slags humör Mr K kan tänkas vara på.

Planer

Jag har ju tidigare nämnt här att det planeras en utökning av flocken. Och en del i den här planeringen är att åka på kennelbesök, och det var just det jag gjorde förra helgen. Det blir dock inte en till Shiba om ni trodde det. Nej! Jag vet att jag så småningom kommer att skaffa mig en shibatik, men inte just nu. Istället blir det en Pumi! Detta för att jag vill ha en arbetsvillig och förig allroundhund som jag kan träna och tävla med. Som är pigg och alert och inte bryr sig så fasligt om andra hundar och människor. Jag fastnade för rasen redan när jag precis skaffat Kumo och då kom tanken på att skaffa en vallhund om det var så att jag skulle vilja träna och tävla mer än vad som är gångbart med en shiba. Jag har sneglat lite på Berger des pyrénées och Shipperke också, men ibland så bara vet man när det stämmer. Det var så med shiban och det känns så med pumi. Visst kan man träna och tävla shiba också, det är ju det jag gör! Men det blir ett visst sätt att träna med en självständig urhund och även om nu Kumo råkar vara en lättmotiverad sådan så är det ljuuuusår från en vallhund som liksom har samarbetet med människan i blodet på ett annat sätt. Jag tror det kan bli hur bra som helst. Jag kommer att få lära om, lära nytt och säkerligen utvecklas en väldans med hundträning, men det är ju det jag vill. Så om allt går i lås och bom så kanske det flyttar in en liten pumivalp här under året. Fasligt spännande!

Keeping it up!

Det har varit lite halvsegt här hemma, det är min förkylning som inte riktigt vill ge med sig. Idag har vi i alla fall varit på jobbet och tränat. På jobbet finns det nämligen en stor inhägnad parkering. Den är asfalterad så det kanske inte är helt ultimat för träning annars, men nu när det är plogat och sandat så är det helt perfekt. Tränade lite inkallning, freestyle och positioner. Jag tänkte nämligen att vi skulle få ihop ett program i HtM I till sommaren. Om vi ändå ska ut och tävla freestyle så kan vi ju faktiskt lika gärna pröva med HtM också eftersom tävlingarna oftast anordnas samtidigt. I ett klass I program behöver man inte ha mer än 3 positioner, och det borde vi klara. Sen har vi ju nästan 5 månader på oss att träna också. Jag har redan hittat en låt som jag tror kan passa. Hehe!

Freestylen kämpar vi också på med. Jag vet egentligen inte om vi gör några som helst framsteg eftersom det mest handlar om ATT han vill göra och inte så mycket HUR han gör det när vi tränar. Slalomen är en sån grej. Ibland kan den vara skitbra och han kan gå flera portar utan hjälper, och ibland så får jag nästan dra igenom honom. Jag tror jag fegar lite för mycket och kanske ställer för lite krav på honom, men jag vill ju samtidigt att han ska tycka det är kul att träna, och börjar jag vara selektiv med belöningarna så tröttnar han mycket mycket fortare. Men jag ska pröva lite. Vem vet, det kanske funkar skitbra.

Skålar

Jag var inne en liten snabbis på en för mig ny hundaffär häromdagen bara för att köpa hundmat. Då såg jag såna här skitsnygga matskålar i bambu som jag bara kände att jag måste ha. Eco-friendly är de också! Blev inte ett köp då, men nästa gång det är dags för lite hundshopping så kommer de få följa med mig hem.

Good mood

Kumo har varit på synnerligen bra humör den senaste veckan. Vi har tränat mycket och gått många långa promenader. Det händer ju att man deppar ihop lite emellanåt när man går hemma arbetslös, men Kumo får det hela att kännas så mycket bättre. Det är också skönt att han inte visar någon humörförändring sen kastreringschippet sattes in, jag tycker nog att det borde kunna anas nu i så fall. Det var ju den värsta farhågan när jag var tvungen att chipkastrera. Tänk om han blir tjock och tråkig! liksom.. Men jo, han har haft genomgående god aptit, men det har han ibland så det är svårt att veta om det beror på det. Skulle det vara så att han börjar lägga på sig så får jag byta till ett foder med mindre fett i helt enkelt. Annars tycker jag inte att jag märker så stor förändring. Kanske lite lite mindre luktig och kissig, men bara ytterst marginellt. Och sen pälsen då. Den har blivit mjukare och tätare. Det är så himla synd att jag inte kan ställa honom för han är skitfin i pälsen nu, fäller knappt ett endaste hårstrå. Jag tycker nog att han blivit lite mindre oavigt inställd till vissa andra hanhundar också. Inte så att han var ilsk tidigare, men han tyckte att de skulle hålla sig på sin plats och inte mopsa upp sig, speciellt inte om han hade nån tjej i närheten. Nu tycker jag att han reagerar mer som när han var valp, vilket är att flamsa sig och vilja hälsa. Så det tror jag definitivt är chipets förtjänst. Örat är även det på bättringsvägen. Inte lika rött och torrt längre, och lite lättare att bråka med honom har det blivit också. Imorgon är det sista dagen som jag ska göra rent både morgon och kväll, sen räcker det med bara 1 gång om dagen. Imorgon ska matte iväg på hundrelaterat äventyr utan Kumo (say whaaat!). Men mer om det imorgonkväll om jag orkar.

Följ med!

Följ min blogg med Bloglovin 

Annars bussar jag hunden på´rä!

2013

Jag har som sagt en del planer för det här året. Man skulle kunna kalla dem för mål, men jag har lite svårt för sånt. Men låt oss för enkelhetens skull kalla dem det, och sen kanske de inte är heelt huggna i sten, utan mer riktlinjer för vad jag vill åstadkomma med det här hundåret. När jag fick reda på att Kumo hade prostatit och behövde kemkastreras så tyckte jag att det kändes skitpissigt eftersom jag hade tänkt tävla en del i år och nu blev det istället 6 månaders karens för tävling utan möjlighet till dispens. Men nu när det har sjunkit in så känns det inte lika illa längre. Vi behöver ändå träna mer innan vi känner oss mogna för tävling så då sätter vi av hela våren till det.

Freestyle:

Finslipning av vårt klass 1 program och mycket störnings och miljöträning under våren
Ev en fortsättningskurs under våren
Starta i klass1 minst 3 gånger under sommaren/hösten
Lära in fler och mer avancerade moment

Viltspår

Fortsatt träning inför anlagsprovet under våren. Tänka på att inte gå för fort fram! 
Anlagsprovet under sommaren
Börja träna inför start i öppenklass 

Utställning

Ställa på Nippospecialen i Augusti
Ställa officiellt minst 3 gånger under året

Övrigt

Fortsätta inkallningsträningen. Ev ta ett par privatlektioner hos instruktör  
Ev gå en antijaktkurs
Ev utökning av flocken

Jag tycker det känns som helt realistiska mål, inget som är oöverkomligt. Det som egentligen är det enda hindret är ekonomin, men förhoppningsvis så blir det lite ordning på den också under året. Och ja, det planeras så smått för en valp och förhoppningsvis blir det också så under 2013. Men mer om det i ett annat inlägg.

En liten träning/bus-stund med Puppi & Linda

Otit

Idag har vi varit hos veterinären, IGEN! Ett rött och kliande öra var anledningen och jag misstänkte att han fått en infektion. Mycket riktigt! KRAFTIG öroninfektion dessutom. Hur han har lyckats fått det samtidigt som han har ätit antibiotika visste varken jag eller veterinären, men av någon anledning så har han fått det i alla fall. Han visar tydligt att han inte gillar när man håller på med örat så han har antagligen rätt ont. Trots det så gick det rätt bra när veterinären undersökte. En del ålande och pipande blev det, men han fattade rätt snart att det var så illa tvunget. Han kan inte ha tyckt att det var jätte jättehemskt i alla fall för när han fick gå ner från bordet så var allt ok igen. Nu så ska örat rengöras till att börja med morgon och kväll, och sedan en gång om dagen i 14 dagar. Lite bråkande kommer det säkert att krävas. Kumo gör ju ingenting som är obehagligt frivilligt, han är ju inte dum inte! Men det känns som vi har fått in rutinen lite eftersom jag började behandla på egen hand o fredags med ett mildare öronrens. Tratten hade jag på honom i 2 dagar så att han inte skulle klia så förskräckligt, men nu känns det som att han fattar att han inte ska, så då struntar vi nog i den. Tur i oturen är ju att jag är inne i en självriskperiod med försäkringen så besöket idag blir nog inte så farligt dyrt, och ja.. att det inte är båda öronen som är drabbade...

Hundåret 2012

En liten sammanfattning i ord och bild över året som nyss avslutats:

Året inleddes med att jag började min andra termin på min utbildning i Grimslöv. Mycket av min tid på våren gick åt till plugget, men snälla klasskompisar som ställde upp som promenadhjälp fick det ändå att gå ihop. I Januari var vi och gjorde lite hälsoundersökningar med resultat HD:A ED:0 Patella:UA. Allra bästa tänkbara alltså!

 I Maj flyttade vi hem till Sala igen. Hängde en massa med våra hundkompisar här och tog tag i träningen på allvar igen.Vi tränade väldigt mycket freestyle och debuterade i klass I i september. Vi diskade oss så det small om det, men det gav blodad tand på mer. I Juni åkte vi iväg på årets enda officiella utställning som var rasspecialen där Kumo ställdes som nakenfis och fick ett slätt excellent med mkt fin kritik. Vi genomförde även ett godkänt MH.

Hösten bjöd även den på en massa träning. Både freestyle och viltspår. Vi gick också en liten introduktionskurs i agility. Skoj, men inget vi antagligen kommer satsa på i framtiden.

Vintern kom igen och vi peppade för Stockholms hundmässa där vi skulle ställa och stå i rasmontern. Så blev det dock inte, utan efter ett par besök hos veterinären kunde prostatit konstateras och ett kastreringschip sattes in. Så matte fick åka till Stockholm själv. Nu mår Kumo bra igen, men det blir ingen utställning eller tävling förrän tidigast i Juni.

Så det var i korta drag vårt år 2012. 2013 har vi nya, stora planer för.
Pussåhej

Hej Hundblogg!

Vadan nu detta? Jag har ju redan en blogg? Joo... jo i och för sig.. Men det känns liksom inte så roligt med den längre. För när det kommer till kritan så finns det inte så mycket till liv att skriva om. Förutom hundlivet då. Hundlivet finns det alltid något att skriva om! Så ja, istället för att hymla om att det inte händer så mycket på alla andra fronter i livet just nu så får det bli så att detta är en HUNDBLOGG. Och inget annat! Antagligen är det väl ni närmast sörjande som hänger på. Eller kanske någon som är lite nyfiken på hur vardagen ser ut när man delar den med en liten shiba. Ja, häng på vettja! Jag som sitter framför datorn är Matten, tilltalsnamnet är dock Sara. I favoritfotöljen ligger Shiban a.k.a Kumo. Japp! Då kör vi på då! :)