Idag så har jag och Kumo debuterat i rallyns fortsättningsklass på tävling hos Södertälje BK. Min egentliga enda målsättning var att ha med mig honom runt hela banan utan att han skulle sticka ifrån mig. Men jag har ändå inte försökt uppehålla mig så mycket kring tanken att han skulle kunna sticka för att helt enkelt inte öppna upp för en visualisering för det utan istället visualiserat utförande.
Jag hade anmält till dubbla starter, för att kunna ha det valet öppet, men har ju mer jag tänkt på det planerat för att bara starta i den första ut av dem. När jag var på plats och fick se banan för förmiddagens start så kände jag mig lite nervös för jag upplevde den som lite klurig. 8:ans frestelse var nämligen med 3 gånger, och vi har inte tränat sååå mycket på den. Dock hade jag faktiskt haft med den sist jag byggde bana och Kumo är ju lite drillad i omvändt lockande så han har inga större problem med det. Dock så var jag lite orolig över att han skulle tröttna. Resten av banan hade många av de skyltar vi nött lite på senaste tiden bl.a snurr utåt x2 och sitt vänster/höger om och sitt stå-gå runt. Så efter banvandringen kände jag mig riktigt peppad och förväntansfull. Jag lyckades också lägga band på mig själv och tog faktiskt inte ut Kumo för uppvärmning för tidigt för en gångs skull, utan när det var 2 ekipage innan vår tur. La upp en egen frestelse som vi gick i något varv och sen strax därefter gick vi in på planen. På det stora hela kände jag mig lugn. Liiite nervös röst och hållning som jag märkte påverkade lite, men jag skötte mig mycket bättre än väntat. Frestelserna gick bra, lite nosande, men riktigt bra följsamhet. Efter ungefär halva banan blev han lite trött och på gränsen till brallig och då kom hindret, och där hade det kunnat bli cirkus men det behövdes bara att jag påminde honom om vad vi höll på med. Han satt sig ner i en 270 grader vänster och tröttkliade sig lite så det blev ju en felövning med -10, men han kämpade vidare och det var lätt att släppa det och gå vidare med banan. När vi var klara så kände jag mig enbart glad och stolt över att vi klarat detta. Inga katastrofer och det kändes som om jag själv var medveten om alla minus vi skulle få. Jag gissade på att vi skulle få kvalificerande runt 85 poäng. Och mycket riktigt: 84 poäng, en 16:e plats av 35 starter och med domarkommentaren: "Härligt ekipage med fantastiskt samarbete :) "
Det märktes att han var lite trött och påverkad av värmen när vi varvade ner, så det kändes bara dumt att lida sig igenom eftermiddagen i värmen bara för att få en start till som med största sannolikhet inte alls skulle gå lika bra. Så jag och Yume passade på att träna lite htm i störig miljö och sen packade vi ihop och drog vidare mot Helene där Yume fick vara med om spännande grejer. Men mer om det vid ett senare tillfälle.
Känns riktigt bra att ha fått en bra debut i ryggsäcken. Nu dröjer det nog ett litet tag till nästa tävling, men vi fortsätter träna på.
Jag hade anmält till dubbla starter, för att kunna ha det valet öppet, men har ju mer jag tänkt på det planerat för att bara starta i den första ut av dem. När jag var på plats och fick se banan för förmiddagens start så kände jag mig lite nervös för jag upplevde den som lite klurig. 8:ans frestelse var nämligen med 3 gånger, och vi har inte tränat sååå mycket på den. Dock hade jag faktiskt haft med den sist jag byggde bana och Kumo är ju lite drillad i omvändt lockande så han har inga större problem med det. Dock så var jag lite orolig över att han skulle tröttna. Resten av banan hade många av de skyltar vi nött lite på senaste tiden bl.a snurr utåt x2 och sitt vänster/höger om och sitt stå-gå runt. Så efter banvandringen kände jag mig riktigt peppad och förväntansfull. Jag lyckades också lägga band på mig själv och tog faktiskt inte ut Kumo för uppvärmning för tidigt för en gångs skull, utan när det var 2 ekipage innan vår tur. La upp en egen frestelse som vi gick i något varv och sen strax därefter gick vi in på planen. På det stora hela kände jag mig lugn. Liiite nervös röst och hållning som jag märkte påverkade lite, men jag skötte mig mycket bättre än väntat. Frestelserna gick bra, lite nosande, men riktigt bra följsamhet. Efter ungefär halva banan blev han lite trött och på gränsen till brallig och då kom hindret, och där hade det kunnat bli cirkus men det behövdes bara att jag påminde honom om vad vi höll på med. Han satt sig ner i en 270 grader vänster och tröttkliade sig lite så det blev ju en felövning med -10, men han kämpade vidare och det var lätt att släppa det och gå vidare med banan. När vi var klara så kände jag mig enbart glad och stolt över att vi klarat detta. Inga katastrofer och det kändes som om jag själv var medveten om alla minus vi skulle få. Jag gissade på att vi skulle få kvalificerande runt 85 poäng. Och mycket riktigt: 84 poäng, en 16:e plats av 35 starter och med domarkommentaren: "Härligt ekipage med fantastiskt samarbete :) "
Det märktes att han var lite trött och påverkad av värmen när vi varvade ner, så det kändes bara dumt att lida sig igenom eftermiddagen i värmen bara för att få en start till som med största sannolikhet inte alls skulle gå lika bra. Så jag och Yume passade på att träna lite htm i störig miljö och sen packade vi ihop och drog vidare mot Helene där Yume fick vara med om spännande grejer. Men mer om det vid ett senare tillfälle.
Känns riktigt bra att ha fått en bra debut i ryggsäcken. Nu dröjer det nog ett litet tag till nästa tävling, men vi fortsätter träna på.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar